Mentala tallriksmodellen

Många är idag drivna av olika rädslor, utan att egentligen vara medvetna om detta. Stress är, för vår hjärna, ett tillstånd av hög beredskap. Kroppen är konstant beredd på ”fight, flight eller freeze”. Det påverkar vårt sätt att fatta beslut och vårt förhållningssätt till världen runtomkring. Forskningen visar att saker som reflektion, ett leende, medkänsla, beröring, mental träning, andningsövningar och meditation inte är något flum och slöseri med tid som ska hållas utanför arbetsdagen, tvärtom – det är välinvesterad tid för en organisation som vill uppnå maximal effektivitet.

Människan är en kombination av både en samling små hårda partiklar (delar) och en mjuk vågrörelse (helheten). Organisationer idag ofta enbart adresserar oss som ”partiklar”. Som att vi vore rationella maskiner som alltid fungerar enligt en viss modell. I själva verket är vi oerhört drivna av våra emotionella lägen. Hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig och formbar. Vi kan träna och utveckla den! Forskning som bedrivits av bland annat framstående Daniel Siegel, professor på UCLA och coachen David Rock på Neuroleadership Institute i USA visar gång på gång vikten av att ”se sitt mind”. De rekommenderar det de kallar en ”mental tallriksmodell” med en rad grundläggande ingredienser som bör finnas i en människas liv för att hjärnan ska hållas spänstig och för att vi ska klara livets påfrestningar på bästa sätt.

Reflektionsverktyg

Läs om de olika ingredienserna nedan.

Fundera över hur nöjd du är inom respektive område. Fyll i tårtbiten på sidan 2 i relation till hur nöjd du känner dig, Helt fyllt om du är fullt nöjd, tom tårtbit betyder totalt missnöjd. Var finns de största skillnaderna?

På sidan 3 kan du göra en Handlingsplan för hur du vill utvecklas vidare inom respektive område.

Reflektionsverktyget hittar du här Mental tallriksmodell

Sömnen

Sömnbrist är en vanlig företeelse idag. Vi har en bild av att sömn är slöseri med tid. Från hjärnans synvinkel är sömnen en mycket aktiv period i våra liv. För lite sömn är en kraftig stressor för oss. Att sova bättrar på vår kreativa förmåga, underlättar inlärning, reglerar känslor och påverkar minnet positivt.

Motion

Vår kropp mår bra av motion. Den påverkar också vår kognition – vår förmåga att planera, fatta beslut, fokusera och att minnas. Fysisk aktivitet syresätter hjärnan som gör att det bildas fler nervceller som tillsammans förbättrar kognitionen. Forskning visar att fysisk rörelse gör oss bättre på att hantera stress och det utvecklar hippocampus – den delen av hjärnan som styr vår förmåga att minnas och lära nytt.

Fokustid

När vi ”knäcker” ett problem frigörs dopamin – hjärnan belönar problemlösning. Att gå i mål belönas. När vi ligger i hängmattan på semestern dröjer det inte länge förrän vi kanske tar fram ett korsord, ett sudoku, ett komplicerat recept eller hittar på något annat problem att ägna tiden åt.

Relationstid

Nätverken, samarbetena och relationerna i vår omvärld är det som fått oss att överleva evolutionärt. Vi är beroende av våra sociala relationer och nätverk och vi blir snabbt mentalt utarmade när de inte fungerar. Icke fungerande sociala omständigheter skapar oerhörd stress och gör att hjärnan lägger stora mängder av sin energi på att försöka mota sin rädsla för utanförskap. Utfrysning är för hjärnan som ett slag mot huvudet. Social smärta är fysisk smärta.

Leklust

Det bildas nya celler och kontaktpunkter mellan cellerna när vi lär oss saker på ett lekfullt sätt. Det är därför som det faktiskt gör skillnad att ha pingisbord på kontoret eller att bryta av med ett kortspel. Teambuildingaktiviteter bygger med andra ord inte bara relationer, utan också våra hjärnor.

Time Out

Att tillåta sig att göra ingenting är också viktigt – att låta tankarna bara löpa, att släppa taget och bara stirra ut genom fönstret och dagdrömma. Helt utan fokus. De bästa idéerna kommer när du tar Time out – inte när du stångar pannan i kaklet om och om igen. Denna viktiga ”icke-sysselsättning” kallas ”kreativ inkubering”.

Time In

Vi måste också ge oss möjligheten att ostört och medvetet rikta uppmärksamheten inåt mot vår egen kropp. Med den inåtriktade uppmärksamhet som mindfulnessbaserade metoder hjälper oss till regleras känslosvallen och du tränar också upp din förmåga att behålla fokus, d.v.s. minska oönskad tankeflykt.